Restaurangservice- Africastyle

Jag har snuddat vid ämnet tidigare men jag känner att det kräver ett helt eget inlägg, dvs hur det går till att äta på restaurang i Afrika. Det är en studie i tålamod och kommunikationsproblem.

Ett verkligt exempel från ett besök nyligen:

Jag beställer till lättlunch ett pitabröd (dvs ett färdigt bröd delat på fyra bitar, kanske rivet, kanske skuret med riktig kniv = ca 1 arbetsmoment) och en klutt hommus (en sked färdig röra direkt på tallriken= ungefär 1 arbetsmoment, kanske 2 om jag räknar in att stänga igen burken efteråt). Efter tre kvart går jag och frågar hur det går och det går tydligen finemang. Efter en timme går jag och frågar igen och det går enligt uppgift fortfarande lika bra och det var ju ändå skönt att höra. Efter en timme och 20 minuter frågar jag om de redan ropat upp mig och om jag kanske i så fall missat det? Då ser de, som alltid, helt förvirrade ut och frågar vad jag beställt och vad jag heter. Jag informerar tjänstvilligt om båda sakerna och får till svar:

”-We dont have that dish”. Dålig stämning. Jag frågar om de inte möjligtvis kanske kunde ha tänkt sig att meddela mig det redan när jag beställde just den maträtten alternativt någonstans efter hungerresans gång, men då tittar de bara på varandra, skakar lite på huvudet och tycker att jag är svinjobbig. Och så börjar mardrömmen om med att de frågar mig: ”-Yes, miss, do you want to place a new order?”. Nej. Det vill jag inte. Jag vill skjuta någon i huvudet. Men det är ju mycket sällan som just det snabbar på serveringsprocessen. Så jag valde ett annat alternativ och gick in och sa ”-I am sorry, but I am a diabetic och om jag inte får min mat, någon annans mat eller vad som helst att tugga på inom väldigt kort så kommer jag att bli väldigt, väldigt sjuk väldigt,väldigt snart och det kommer att vara ert ansvar. Och märkligt nog funkade det.

Ett annat mycket vanligt scenario är att gruppen runt bordet lägger sin beställning, alla väntar tålmodigt i alltid minst en timme, två är snarare regel än undantag och när maten kommer in är det mycket sällan något som påminner om den lagda beställning. Varken till innehåll eller antal. Oftast är man så hungrid vid det laget att man inte bryr man sig utan grabbar helt enkelt tag i första bästa rätt som kommer ut. För man kan mycket väl bli utan helt om man bråkar. Idag ställde servitrisen ner tre kastruller med olika sorters indisk kyckling framför mig och frågade mig sedan nyfiket ”-Vilken är chicken korma och vilken är chicken tikka?”. Men vad är detta?!! Supersvararna?  Hur ska JAG veta det??

En gång när vi var ute och åt i Kampala i Uganda hörde vi ett amerikanskt par på restaurangen som var mycket upprörda över att de fått vänta en timme på maten. De vägrade betala! Ja, det var b.e.d.r.ö.v.l.i.g.t. tyckte de. Vi garvade initierat och rått åt deras oskuldsfullhet. Jag ger dem en vecka i Afrika innan de får magsår.