Sista gorillastoryn

Oj. Jag har ju glömt att berätta gorillahistora nr två! I ungefär ett dygn fick jag tro att jag var den ballaste av alla efter min gorillaattack (eller gorillans attack på mig snarare...). Tills jag hörde vad som hänt i den andra gruppen. Jag hörde ju efter det som hände mig att det där inte var så farligt och att han bara ville markera lite. I den andra gruppen hade de varit uppe hos Gorillorna, avslutat timmen och promenerat ner till sina ryggsäckar i ca 10 minuter. De satt och åt sina kex och choklad när min resekompis Iris liksom hör hur det låter bakom dem. Uppe i vegitationen alltså. Och en sekund senare så ser hon en gigantisk silverrygg rusa fram alldeles bredvid henne och förbi henne. Gorillan ser en kvinna lite längre fram och liksom på vägen så grabbar han tag i hennes tröja och släpar med henne upp i skogen ca 20 meter. Där släpper han henne. Hon ligger orörlig en stund, men reser sig sedan och skriker med armarna i vädret "-I´m ALIVE!!!!". Hon hade en tuff reva i byxorna, men blev inte skadad annars. Förutom mentalt får man anta. Jag hade lämnat in för gott efter ett sådant äventyr.
Den här silverbacken hade alltså följt efter gruppen hela vägen ner i smyg och sedan attackerat. Lite som en galen stalker. Snart kommer han säkert börja ringa flåssamtal nattetid också. De är helt gränslösa de där gorillorna, alltså.